Många partimedlemmar verkar tro att partiledaren är nästan den enda som styr partiet och går det dåligt för partiet så är det hans eller hennes fel. Detta skulle kanske gälla andra partier men inte S. Det borde vara tydligt nu att partiledarens avgång inte leder till ”nu kan vi fokusera på politik”. Håkan Juholt gjorde många misstag och det gick alltför långt för att han skulle  kunna stanna som partiledare. Ändå, reaktionerna mot partiledarna har varit det samma och uppslutning kring partiledaren eller VU har många gånger varit svag och diffus.

När världens äldsta S-parti krisar och tappar stort i Tyskland, är det tydligt att det inte handlat om partiledaren utan om hela partiet. Det är många som har insett detta men en mix av händelser har gjort att vi inte kunnat se hela partiet utan endast Håkan Juholt. Nu när Juholt valde att avgå, vad borde vi fokusera på? Så här tycker jag:

Vi ska lösa våra problem genom att identifiera de inte genom att pressa partiledarna till avgång. De absolut viktigaste frågorna just nu är politiken och den interna miljön.

Först och främst måste vi börja prata om normer och mekanismer inom partiet som har reproducerat krisen, vem som helt förstår att den interna miljön inte verkar vara hållbar när nära hälften av VU informationen går att läsa på kvällstidningar.  Vi måste identifiera de normer och reducera dess effekt. Med normer och mekanismer syftar jag på formella och informella regler och normer men också personer som har reproducerat de, antigen medvetet eller ej.

För det andra måste vi våga definiera vår politik på ett mer konstruktivt sätt. Det finns fortfarande frågor som man måste diskutera och formulera som t.ex. den svenska arbetarklassen,  skattesystemet, pensioner, vinster i välfärden m.m.

Val av ny partiledare borde ske under mer öppna omständigheter, om det är möjligt. Det är dock förståeligt om så inte sker med tanke på tiden och kostnader. Den franska S-modellen tycker jag är intressant och något att tänka på i framtiden.

För att vända på perspektivet: kan en sådan insats säkerställa efterlevnaden av fördraget? Jag tror inte det.  Problemet är dödligt brist på legitimitet och total avsaknad av respekt för EU-regler. Införandet av sanktioner  kommer inte lösa dessa problem. I det nuvarande fördraget finns regler enligt vilka vi idag skulle kunna straffa Grekland, Frankrike och Tyskland eftersom de brutit mot 3%-regeln. Om det inte finns legitimitet för dessa regler kommer sanktioner bara förvärra problemet, speciellt med tanke på att det blir medlemsländerna som ska rösta om sanktioner.

För ungefär två år sedan sa Sarkozy att det vore dumt att straffa Frankrike, när de bröt mot 3%-regeln. Det skulle ju bara försvåra krisen.

Tveksam finansminister

Kathryn’s tal är väldigt intressant på många sätt. När jag lyssnade på henne blev jag lätt imponerad av hennes analys. Men särskilt intressant var det när hon visade att människor bryr sig inte så mycket om ”små” saker som till exempel köp av bil eller lägenhet. Intressant nog så ångrar vi mest för val av yrke, partner m.m. Till exempel, som nummer ett kommer val av utbildning följd av val av karriär . Det är egentligen ingen överraskning att vi ångrar mest för saker som är livsviktiga för vår framtid, samtidigt påminner det oss om att människor inte är så materialistiska som vi ibland kan tro.

Kazakhstan styrs av Nazarbajev sedan Sovjetunionens fall där ordet demokrati kan lätt bytas mot monarki. Ändå valde Tony Blair att skriva på kontraktet.  För en  fd. Labour-ledare och ex-premiärminister är det högst oanständigt. Socialdemokraternas problem i Europa är inte endast politiken och den nya berättelsen  -  det är också i högsta grad de moraliska utmaningarna i praktiken och principen om att man bör” leva som man lär”.

Det finns också ett annat problem som inte handlar om vilken metod som är bäst  för att få fred i mellanöstern och ett fritt Palestina. Problemet är snarare Barack Obama själv. Fredspristagaren och presidenten är inte trovärdig. När han säger att Israel och Palestina måste förhandla mera förstår han att detta är bara ett sätt att förlänga den redan utdragna konflikten. Om förhandlingarna inte gett något resultat, är det då fel att vända sig till Förenta Nationerna? Är det fel att få erkännande från andra länder? Är det fel att tvinga Israel lämna de ockuperade områden? Är det fel att stoppa detta som strider mot vad hela FN står för?

Obamas konflikthanteringsförmåga är inget att vara stolt över. Vilka tunga konflikter har han egentligen löst? Hur väl har han lyckats hantera oppositionen? Och vad gör han nu när Palestina är så nära att få sin självständighet?

Men nej, nu ska det löna sig att supa!

Skål!

Men det intressanta är att Urban Bäckström som menar att Miljöpartiet har blivit ett annat, helt nytt och mer tillväxtorienterad parti nu än förut baserar detta på Gustav Fridolins bok – ” Maskiner och människor” ( eller något liknande). Sen när pocketböcker börjat ersätta partiprogram?

   17 december 2007 – Solnas kommunfullmäktige röstar för att nya nationalarenan ( Swedbank arena)  ska byggas i Solna. En jätteinvestering som också innefattar en ny stadsdel – 2 000 lägenheter och 15 000 arbetsplatser, stockholms högsta hotell m.m. Skandinaviens största köpcentrum med andra ord. Projektet beräknades kosta 1,8 miljarder kronor.

   Ägarna: Hela projektet drivs av 13 olika bolag. Själva arenan ägs av fem aktörer- Solna stad, Peab, Jernhusen, Fabege och Svenska fotbollsförbundet.

Enligt DS började det hela i Cannes vid en fastighetsmässa år 2006. Då träffades de rika gubbarna ( representanter från  bl.a. Peab, Jernhusen och Solnas stadsdirektör, Sune Reinhold) och kom överens om att bygga den nya nationalarenan och skandinaviens största köpcentrum.

   2007: Träffas de igen. Den här gången i Båstad för att titta på en match. Erik Paulsson  – vd för PEAB, bjuder in Solnas starke man – Lars Erik-salminen ( då ordförande i kommunstyrelsen). Det är oklart om det var under matchen eller efter den som de kommer överens om att ge extra pengar till Solnas stadsdirektör Sune Reinhold, för hans insats i arenaprojektet. Innan kommunfullmäktige fattar beslut om arenan 2007, registreras företaget Sure Konsult AB ägs av Solnas stadsdirektör, Sune Reinhold. Den extra ersättningen som Sune får fram till 2010 ( totalt c 900 000 kr inkl moms) är dock inte formaliserad och saknas i dokumenten. Således är det bara Lars Erik-Salminen och Sune Reinhold som vet om det!

Det finns varken skriftligt eller muntligt bevis för Sunes extra ersättning  – därför åtalas alla inblandade för mutbrott. Dessutom borde inte Sune ta betalt för något som han ändå måste utföra i egenskap av stadsdirektör för Solna stad.

27 juli 2010: Projektet som skulle kosta 1,8 miljarder kräver nu 2,4 miljarder för att projektet ska byggas vidare. Det finns också risk att projektet blir ännu dyrare. Imorgon röstar kommunfullmäktige om att skjuta upp mer pengar till projektet. Fördyringen kostar skattebetalarna i Solna c 65 miljoner kronor.

Vi från Socialdemokraternas har gång på gång krävt mer insyn och kontroll för bygg – och driftkostnaderna utan att få vår vilja igenom. Det är svårt i en kommun där moderaterna har nästan en egen majoritet.

Det är helt oacceptabelt att sköta arenafrågan på det sättet som Moderaterna tillsammans med andra borgliga partier gjort fram till idag. Jag hoppas och tror att vi kommer få mer insyn i arenabygget – speciellt när vi är delägare.

Erdogans kritiker är oroliga över att landet är på väg mot en mer islamistvänlig stat och över militärens krympande makt över politiken. Trots det och andra brister i dagens Turkiet röstar majoriteten på Erdogans AKP.

Många turkiska medborgare kopplat valet av Erdogan med den ekonomiska situationen och andra reformer ( pensionsreformen mm) som har gynnat arbetare och medelklassen -  andra gillar Erdogans grova retorik som han använder mot sina motståndare.

Det som händer idag i Turkiet kommer att påverka  Europamen och situationen i mellanöstern och Kaukasus. För några dagar sedan fördömde Erdogan diktatorn Bashar Al-Assad som han hade en nära relation till. Det tog sin tid, bättre sent än aldrig brukar man säga. Frågan är om Erdogan vågar kritisera ilham Alijevs regim i Azerbajdzjan där demokratiseringen går åt motsatt håll.

Som det ser ut nu kommer Erdogan få en egen majoritet i parlamentet vilket underlättar för AKP att ändra i grundlagen. Om det är positivt eller negativt återsår att se.( uppdatering: AKP fick ingen majoritet så de måste nu samarbeta med andra för att ändra i grundlagen)