Halvblinda

De borgerliga tidningar i Sverige är bästa valmaskinen för SD. SD behöver bara rösta med oppositionen så får de sina rader på ledarsidan. När de röstar med regeringen blir det inte så mycket. Varför inte uppmärksamma det också? All publicitet är bra publicitet? -  ja, för SD i alla fall.

Bok eller partiprogram?

På söndag stod det i DN att SN:s vd Urban Bäckström tycker att Miljöpartiet har totalt förändrats och regeringen borde egentligen börja samarbeta med de nu. Jag antar att det är ingen tillfällighet att SN och Alliansen pratar om samarbete med MP just de senaste månaderna.

 

Men det intressanta är att Urban Bäckström som menar att Miljöpartiet har blivit ett annat, helt nytt och mer tillväxtorienterad parti nu än förut baserar detta på Gustav Fridolins bok – ” Maskiner och människor” ( eller något liknande). Sen när pocketböcker börjat ersätta partiprogram?

Swedbankarenan i Solna = mutbrott & fördyringar

Det har skrivits en del om mutskandalen i Solna och förhoppningsvis kommer man skriva mer i framtiden om den nya nationalarenan i Solna. Detta inte minst med tanke på medinflytande och kontrollmöjligheter. Det är viktigt att allmänheten och solnaborna får information om arenan som delvis finansieras genom skattepengar. Jag tänker ge en kort sammanfattning.

   17 december 2007 – Solnas kommunfullmäktige röstar för att nya nationalarenan ( Swedbank arena)  ska byggas i Solna. En jätteinvestering som också innefattar en ny stadsdel – 2 000 lägenheter och 15 000 arbetsplatser, stockholms högsta hotell m.m. Skandinaviens största köpcentrum med andra ord. Projektet beräknades kosta 1,8 miljarder kronor.

   Ägarna: Hela projektet drivs av 13 olika bolag. Själva arenan ägs av fem aktörer- Solna stad, Peab, Jernhusen, Fabege och Svenska fotbollsförbundet.

Enligt DS började det hela i Cannes vid en fastighetsmässa år 2006. Då träffades de rika gubbarna ( representanter från  bl.a. Peab, Jernhusen och Solnas stadsdirektör, Sune Reinhold) och kom överens om att bygga den nya nationalarenan och skandinaviens största köpcentrum.

   2007: Träffas de igen. Den här gången i Båstad för att titta på en match. Erik Paulsson  – vd för PEAB, bjuder in Solnas starke man – Lars Erik-salminen ( då ordförande i kommunstyrelsen). Det är oklart om det var under matchen eller efter den som de kommer överens om att ge extra pengar till Solnas stadsdirektör Sune Reinhold, för hans insats i arenaprojektet. Innan kommunfullmäktige fattar beslut om arenan 2007, registreras företaget Sure Konsult AB ägs av Solnas stadsdirektör, Sune Reinhold. Den extra ersättningen som Sune får fram till 2010 ( totalt c 900 000 kr inkl moms) är dock inte formaliserad och saknas i dokumenten. Således är det bara Lars Erik-Salminen och Sune Reinhold som vet om det!

Det finns varken skriftligt eller muntligt bevis för Sunes extra ersättning  – därför åtalas alla inblandade för mutbrott. Dessutom borde inte Sune ta betalt för något som han ändå måste utföra i egenskap av stadsdirektör för Solna stad.

27 juli 2010: Projektet som skulle kosta 1,8 miljarder kräver nu 2,4 miljarder för att projektet ska byggas vidare. Det finns också risk att projektet blir ännu dyrare. Imorgon röstar kommunfullmäktige om att skjuta upp mer pengar till projektet. Fördyringen kostar skattebetalarna i Solna c 65 miljoner kronor.

 

 

Vi från Socialdemokraternas har gång på gång krävt mer insyn och kontroll för bygg – och driftkostnaderna utan att få vår vilja igenom. Det är svårt i en kommun där moderaterna har nästan en egen majoritet.

Det är helt oacceptabelt att sköta arenafrågan på det sättet som Moderaterna tillsammans med andra borgliga partier gjort fram till idag. Jag hoppas och tror att vi kommer få mer insyn i arenabygget – speciellt när vi är delägare.

 

Val i Turkiet

Erdogans popularitet i Turkiet fortsätter att växa och många kritiker menar att detta kan skada den underutvecklade demokratin i Turkiet. Ekonomin utvecklas dock mycket bättre och snabbare än de demokratiska reformerna som AKP vill/planerar att genomföra.  Den ekonomiska utvecklingen i landet som pågått nu i tio år gett Turkiet självtroende och en viktig roll i Europa, mellanöstern  och i Kaukasus. Turkiet är också ett transitland för energi från Kaukasus och Asien till Europa.

Erdogans kritiker är oroliga över att landet är på väg mot en mer islamistvänlig stat och över militärens krympande makt över politiken. Trots det och andra brister i dagens Turkiet röstar majoriteten på Erdogans AKP.

Många turkiska medborgare kopplat valet av Erdogan med den ekonomiska situationen och andra reformer ( pensionsreformen mm) som har gynnat arbetare och medelklassen -  andra gillar Erdogans grova retorik som han använder mot sina motståndare.

Det som händer idag i Turkiet kommer att påverka  Europamen och situationen i mellanöstern och Kaukasus. För några dagar sedan fördömde Erdogan diktatorn Bashar Al-Assad som han hade en nära relation till. Det tog sin tid, bättre sent än aldrig brukar man säga. Frågan är om Erdogan vågar kritisera ilham Alijevs regim i Azerbajdzjan där demokratiseringen går åt motsatt håll.

Som det ser ut nu kommer Erdogan få en egen majoritet i parlamentet vilket underlättar för AKP att ändra i grundlagen. Om det är positivt eller negativt återsår att se.( uppdatering: AKP fick ingen majoritet så de måste nu samarbeta med andra för att ändra i grundlagen)

Food security in 20 years

Idag släppte Oxfam ( brittisk hjälporganisation) sin rapport. Oxfam räknar med att priserna på baslivsmedel kommer att fördubblas till år 2030 och varnar för en utveckling som snart kan leda till en krissituation. Särskild allvarligt är det i Östafrika – Burkina Faso Niger osv.

Prisökningen

Men också länder som Indien och Azerbajdzjan är med i listan över länder där priserna på basvaror kan snabbt stiga. Krisen beror bland annat på lånvarig torka som har gett lägre skördar. Ett annat problem som inte diskuteras så mycket är just korruptionen och ”osynliga barriärer”.  Överkonsumtionen i Europa tas också upp.

Slutligen uppmanar Oxfam alla världens ledare att reformera dagens globala system för mat för att förhindra svälten bland tio miljoner människor. Även världsbanken har tidigare varnat för stigande priser på basvaror. En sådan allvarlig fråga bör åtgärdas omedelbart. Det är oacceptabelt att det fortfarande finns folk som inte har mat.

 

—> Mer om detta ämne kan man läsa på Guardian

Slaktaren,massmördaren och hjälten, Ratko Mladic!

Ratko Mladic, also known as ”Srebrenicas slaktare” sitter äntligen gripen i Belgrad. Han kommer säkerligen överlämnas till Haagtribunalen. Slaktaren hade visst tur -  för om det hade varit Obama hade han säkert mördat honom. Ratko har mördat cirka 8000 muslimska män bara i Srebrenica.

Massmördarna eller hjältar? —>

Fel fokus!

Visst är det viktigt att man nu straffar Ratko Mladic – men det viktigaste är att straffa de som har gömt honom i 16 år. Ratko är gammal nu och komme snart dö men de som har hjälpt och gömt honom i Serbien är ännu fler. ännu farligare. och mycket yngre.

Vård och vi

Läser Dn:s ”vården och vi” och blir glad att DN tar upp de viktigaste frågorna för vår framtid – vem ska betala för vården? De som ska pensionera sig snart kommer förmodligen bli fler än de som ska arbeta. Detta minskar på skatteintäkterna och sätter press på vården. I ”vården och vi” diskuteras olika lösningar som skulle kunna betala vårdnotan. Bland annat nämns ökad invandring, privata sjukförsäkringar, höjd pensionsålder och höjd skatt. Om höjda skatter står det att om inga andra åtgärder genomförs ¨så måste man höja skatten( inkomstskatten). Men att detta skulle minska människors vilja att arbeta och därmed minsta intäkterna för staten.

Även om inkomstskatten har en viss effekt på arbetstimmar ( vilket vilket inte är detsamma för alla inkomstgrupper) så skulle inte folk  helt plötsligt sluta jobba för det. Det är också svårt att veta om många kan jobba mer eller mindre – de flesta får bara jobba 8 timmar per dag. Dessutom höjs skatten för att garantera bra vård för våra föräldrar. Höjdinkomstskatt kan också leda till att människors jobbar ännu mer och därmed går upp i arbetstimmar.

Effektiv vård är något vi måste satsa på. Landstinget är känd för att vara en trög organisation – med bättre organisation kan vi minska kostnaderna. Men det kommer så klart inte räcka om prognoserna stämmer.